– ”Jag är så trött.”
–   ”Trött på vad?”
–   ”På alla dessa människor som dömer mig.”
–   ”Vem dömer dig?”
–   ”Till exempel den kvinnan, varje gång jag sitter med henne säger hon åt mig att bära slöjan.”
–   ”Aha – slöjan och musiken! Samtalsämnenas samtalsämne!”
–   ”Ja! Jag lyssnar på musik utan slöja…haha!”
–   ”Hon kanske bara ville ge dig ett råd?”
–   ”Jag behöver inte hennes råd. Jag känner min religion. Kan hon inte sluta lägga sig i?”
–   ”Du kanske missförstod. Hon försökte bara vare trevlig.”
–   ”Att sluta lägga sig i, det hade varit trevligt…”
–   ”Men det är hennes plikt att uppmuntra dig att göra gott.”
–   ”Tro mig, det handlade inte om uppmuntran. Och vad menar du med ’gott’?”
–   ”Tja, att bära slöja, det hade varit en god sak att göra.”
–   ”Säger vem?”
–   ”Det står i Koranen, inte sant?”
–   ”Ja. Hon citerade något för mig.”
–   ”Hon reciterade Surah Nur, och andra ställen ur Koranen.”
–   ”Ja, men det är ingen stor synd ändå. Att hjälpa människor och att be är viktigare.”
–   ”Sant. Men stora saker byggs upp av mindre.”
–   ”Du har en poäng, men vad du klär dig i är inte viktigt. Vad som är viktigt är att du har ett gott hälsosamt hjärta.”
–   ”Så vad du klär dig i är inte viktigt?”
–   ”Det är vad jag sa.”
–   ”Men varför tillbringar du en timme varje morgon och fixar till dig?”
–   ”Vad menar du?”
–   ”Du spenderar pengar på smink, för att inte tala om all den tid du lägger på att fixa till ditt hår och äta fettsnålt.”
–   ”Och?”
–   ”Och alltså ÄR ditt utseende viktigt.”
–   ”Nej. Jag sa att bärandet av slöjan inte är en viktig sak i religionen.”
–   ”Om det inte är en viktig sak i religionen, hur kommer det sig då att det är omnämnt i Koranen?”
–   ”Du vet att jag inte kan följa allt som står i Koranen.”
–   ”Du menar att Gud säger åt dig att göra en sak, du lyder inte och detta är okej?
–   ”Ja. Gud är förlåtande.”
–   ”Gud är förlåtande mot de som ångrar sig och som aldrig gör om sina misstag.”
–   ”Säger vem?”
–   ”Säger samma bok som säger åt dig att täcka dig.”
–   ”Men jag tycker inte om slöjan, den begränsar min frihet.”
–   ”Men alla krämer, läppstift, mascara och annat smink du använder gör dig fri? Vad är frihet för dig egentligen?”
–   ”Frihet är att göra vad du känner för.”
–   ”Nej. Frihet är att göra det som är rätt, inte att göra vad än du må känna för.”
–   ”Men kolla här! Jag har sett så många människor som inte bär slöjan och som är jättetrevliga, och så många som faktiskt bär slöja men som är dåliga människor.”
–   ”Vad spelar det för roll? Det finns människor som är trevliga emot dig men som är alkoholister. Borde vi alla vara alkoholister? Ditt argument håller inte.”
–   ”Jag vill inte vara en extremist eller en fanatiker. Jag är bra som jag är, utan slöja.”
–   ”Då är du en sekulär fanatiker. En extremist i att inte lyda Gud.”
–   ”Du förstår inte. Om jag bär slöja, vem skulle då vilja gifta sig med mig?”
–   ”Så alla dessa människor som har slöja gifter sig aldrig?”
–   ”Okej då. Men om jag gifter mig och min man inte skulle tycka om det? Och vill att jag ska ta av slöjan?”
–   ”Och om din man skulle vilja att du följde med honom och rånade en bank?
–   ”Det hör inte hit, bankrån är ett brott.”
–   ”Men är det inte ett brott att inte lyda sin Skapare?”
–   ”Men vem skulle anställa mig då?”
–   ”Ett företag som respekterar människor för det de är.”
–   ”Inte efter 11 september.”
–   ”Jo, efter 11 september. Känner du inte till Hanan som nyligen kom in på läkarutbildningen? Och den andra, vad var det nu hon hette, tjejen som alltid bar vit slöja…”
–   ”Jasmin?”
–   ”Just det, Jasmin. Hon avslutade nyss sin handelsexamen och praktiserar nu för General Electric.”
–   ”Varför begränsar du religionen till en bit tyg egentligen?”
–   ”Varför begränsar du kvinnlighet till höga klackar och läppstift i olika färger?”
–   ”Du besvarade inte min fråga.”
–   ”Det gjorde jag faktiskt. Slöjan är inte bara en bit tyg. Det är att lyda Gud under svåra förhållanden. Det är mod, tro genom handling och äkta kvinnlighet. Men dina korta ärmar, tajta byxor…”
–   ”Det kallas för mode, bor du i en grotta eller? För det första, slöjan uppfanns av män som ville kontrollera kvinnan.”
–   ”Verkligen? Jag visste inte att män kunde kontrollera kvinnor genom att de bär hijab.”
–   ”Jo, så är det faktiskt.”
–   ”Men alla de kvinnor som bråkar med sina män för att kunna bära slöja? Och kvinnor i Frankrike som tvingas av män att ta av slöjan? Vad säger du om det?”
–   ”Tja, det är annorlunda.”
–   ”Vilken skillnad finns det? Kvinnan som vad sig att ta på slöjan, hon var en kvinna inte sant?”
–   ”Sant, men…”
–   ”Men moderiktiga kläder som är designade och skapade av mansdominerade företag gör dig fri? Män har ingen kontroll över att exponera kvinnan och utnyttja henne som en handelsvara? Ge dig…”
–   ”Vänta, låt mig tala till punkt. Jag höll på att säga…”
–   ”Säga vadå? Du tror att män kontrollerar kvinnan genom att de bär slöja?”
–   ”Ja.”
–   ”Hur, om jag får fråga?”
–   ”Genom att säga åt kvinnan hur och vad de ska klä sig i.”
–   ”Säger inte TV, tidningar och filmer åt dig var du ska klä dig i, hur du ska göra för att vara ’attraktiv’?”
–   ”Självklart, det är mode…”
–   ”Är inte det kontroll? Att pressa dig till att klä dig i vad de vill att du ska bära?”
< Tystnad >
–   ”Inte bara kontrollera dig, men också att kontrollera hela marknaden.”
–   ”Vad menar du?”
–   ”Jag menar, du blir tillsagt att se så smal och anorektisk ut som de kvinnorna på tidningsomslagen, av män som skapar tidningarna och säljer de produkterna.”
–   ”Jag förstår inte. Vad har slöjan att göra med dessa produkter?”
–   ”Det har allt att göra med det. Ser du inte? Slöjan är ett hot mot konsumtionstänkandet. Kvinnor spenderar miljarder kronor på att se smala ut, och lever efter normer som är skapade av män. Och sen här har vi Islam, som förespråkar att man skrotar alla dessa dumheter och fokuserar på ens själ, och inte på sitt utseende eller på vad män tycker om ens utseende.”
–   ”Som om jag inte måste köpa en slöja? Är inte en slöja en produkt?”
–   ”Ja det är det. En produkt som frigör dig från mansdominerat konsumtionstänkande.”
–   ”Sluta tillrättavisa mig! JAG KOMMER INTE BÄRA SLÖJA!” Det är pinsamt, gammalmodigt och inte på något vis lämpligt i detta samhälle! För övrigt är jag bara 20 och alldeles för ung för att bära slöja!”
–   ”Okej. Säg det till din Skapare, när du möter honom på Domedagen.”
–   ”Okej.”
–   ”Okej.”
< Tystnad >
–   ”Håll käften – jag vill inte höra mer om slöja, sjal, hijab eller niqab!!!
< Tystnad >
Hon stirrade in i spegeln, trött över att argumentera med sig själv hela tiden. Framgångsrikt lyckades hon att tysta rösterna i sitt huvud med sina egna åsikter, i triumf över ett slutgiltigt och modern beslut accepterat av samhället, men fördömt av Tron:
”Ja!” till lockar i håret, ”Nej!” till slöjan!

”Helt visst ska det gå den väl i händer som [i detta liv] strävar efter att rena [sin själ], men den som begraver den [i synd och mörker] skall gå mot fördärvet.” (Koranen, 91:9-10)

”Men ni [människor] sätter det jordiska livet före allt annat, trots att det kommande livet är bättre och varar i evighet.” (Koranen, 87:16-17)

”Ni utgör det bästa samfund som fått uppstå [bland och] för människorna: ni anbefaller det som är rätt och förbjuder det som är orätt och ni tror på Gud.” (Koranen 3:110)


En diskussion förd av A.Q. Alidost